Europas största flygbolag, tyska Lufthansa, redovisade en förlust på nära 22 miljarder kronor under första kvartalet.

Nu väntas neddragningar motsvarande 20.000 anställda.

Efter lite tvekan på morgonen fortsatte aktiekursen sin resa uppåt på onsdagen.

Under perioden januari till mars, när Europa stängde ned på allvar, gjorde Lufthansa en förlust efter skatt på 2,1 miljarder euro, motsvarande 21,9 miljarder kronor. Det är sex gånger mer än nettoförlusten ett år tidigare på 3,6 miljarder kronor.

Rörelseförlusten blev 12,5 miljarder kronor, i linje med det preliminära resultat som bolaget presenterade redan i slutet av april. Under hela fjolåret drog Lufthansa in en rörelsevinst på 18,8 miljarder euro.

Felslagna terminsaffärer i flygbränsle, som har blivit billigare under coronakrisen, har kostat nära 10 miljarder kronor. Dessutom har bolaget skrivit ned värdet på 50 flygplan.

”Vi måste möta den sannolikt långsamma återhämtningen med djupgående omstruktureringar”, sa koncernchefen Carsten Spohr på onsdagen enligt affärstidningen Handelsblatt.

Under maj lyfte bara 3 procent av flygen i koncernen, där även Austrian, Brussels Airlines, Eurowings och Swiss ingår. I september ska kapaciteten upp till 40 procent, med fokus mer på turister än affärsresenärer.

Ändå väntas 300 av koncernens 763 flygplan stå kvar på marken året ut, och 200 av dem även under nästa år. Först 2023 väntas krisen vara över, men ändå har bolaget 100 flygplan för mycket.

I dag arbetar ungefär 87.000 av de 137.000 anställda korttidsvecka med stöd från staten. Bolaget vill i förhandlingar med facket minska styrkan med motsvarande 20.000 årsarbeten genom fortsatt korttidsarbete, enligt Handelsblatt. Det är dubbelt så mycket som tidigare uppgifter.

Bolaget vill även se över pensionerna, vilket bäddar för konflikter med de stridbara fackförbunden både för piloter och för ombordpersonal.

För drygt en vecka sedan fick Lufthansa löfte om statlig hjälp på knappt 94 miljarder kronor, varav en tredjedel som lån från den statsägda banken KfW.

Lufthansa styrelse godkände i måndags planen, efter att EU-kommissionen har bantat kravet på hur många start- och landningsrätter bolaget måste släppa i Frankfurt och München. Bara konkurrenter som i dag inte flyger dit, och inte tar emot statsstöd, kommer i fråga – om de lovar att använda rätterna i tre år.

Många av Lufthansas storägare är dock fortsatt tveksamma till att låta staten ta uppemot 25 procent av aktierna.

Statsstödet har hjälpt till att lyfta aktiekursen med nära 20 procent från botten i mitten av maj.

Det har skapat problem för hedgefonder som har spekulerat i fortsatt nedgång och blankat aktier. Den 1 juni var över 11 procent av alla fria Lufthansaaktier utlånade, enligt Handelsblatt.

Den schweiziska storbanken Credit Suisse anser dock att kursuppgången är obefogad, och räknar med ett fall på 50 procent till 6,25 euro. Analytikern Neil Glynn oroas främst över att bolaget bränner mycket kapital innan omstarten det tredje kvartalet, enligt den första analysen publicerad efter onsdagsmorgonens rapport.