Gamla Saab-plan har fått en roll i utvecklingen av elflyg. Ett projekt i Australien ska bygga om Saab 340-plan till eldrift.

Att bygga om går snabbare och blir billigare än att satsa på helt nya elflygplan, enligt aktörerna bakom satsningen.

Saab 340 är ett propellerplan som slutade tillverkas 1999. Det har ett 30-tal platser för passagerare, och är därmed i rätt storlek för utveckling av elflyg.

Eldrivna plan är i första hand intressanta för trafik på ganska korta sträckor, med tanke på batteridriftens räckvidd.

I Australien finns ganska mycket regional flygtrafik. Rex Airlines äger ett 60-tal Saab 340, och vill nu bygga om ett av dem till eldrift, i ett första steg. Projektet genomförs i samarbete med elflygsföretaget Dovetail, och i dettas namn.

Dovetail väntar sig att få ett ombyggt, eldrivet flygplan typgodkänt inom fyra år, enligt ett pressmeddelande när satsningen presenterades i juli. Det är en snabb och kostnadseffektiv väg mot att göra flygplan med nollutsläpp vanliga, hävdar de australiska aktörerna. 

Men allt blir inte enkelt. Till exempel måste man byta ut originalplanets bränsletankar, som sitter i vingarna, mot batteripaket.

”Att integrera batteripack i vingarna på samma sätt som flytande bränsle är troligtvis utmanande eller mindre önskvärt”, säger Hampus Alfredsson, som forskar om elektromobilitet på det statliga forskningsinstitutet Rise.

Batterier är tyngre än flygbränsle, och batteripaket tar sannolikt större plats än det som krävts för bränsletanken. Alltså kan man behöva tänka på andra sätt.

”Ska man hänga batterierna som ”extra-moduler” under vingarna, eller bygga ut flygplanskroppen, eller ska man sätta dem inne i själva flygplanet, vilket egentligen innebär att man får ta lite av passagerarutrymmet”, funderar Alfredsson. 

Batteriernas vikt kompenseras delvis av att elektriska drivsystem är mer energieffektiva än förbränningsmotorer.

”Man kan bygga elmotorer som är ganska små, men fortfarande väldigt effektiva. Det öppnar för nya typer av aerodynamiska designer.”

”Vissa är inne på att man i princip kan fylla vingarna med många små elmotorer, så kallat distribuerad framdrivning”, säger Hampus Alfredsson.

En jetmotor kan däremot sägas vara mera effektiv ju större den är, påpekar han som jämförelse.

Projektet i Australien är inte ensamt om att bygga om en traditionell flygplansmodell till eldrift.

”Det pågår en del tester kring detta”, säger Hampus Alfredsson. 

Modeller för kortare rutter är intressanta – och även sjöflygplan, som generellt inte behöver flyga långa sträckor.

Fördelen med att bygga om, i stället för att konstruera helt nya elflygplan, är att själva flygplanskroppen redan är certifierad för användning i kommersiell trafik. Men det finns förstås en baksida.

”Man kanske inte har all frihet att ta tillvara på de egenskaper som eldrift och elmotorer innebär”, säger Hampus Alfredsson.

Samtidigt pågår också utveckling av helt nya elflygplan, bland annat på Heart Aerospace i Göteborg. 

Saab känner till initiativet i Australien, men vill inte ge någon närmare kommentar.

”Vi är i dagsläget inte inblandade i det projekt som Rex bedriver i Australien för att elektrifiera sin flotta av Saab-plan. Att skapa hållbara drivmedel för flygindustrin är dock något som Saab jobbar aktivt med inom ramen för andra initiativ, och vi är redo att bistå Rex med vår kompetens om så önskas”, skriver Stefan Eriksson, affärsenhetschef på Saab Aviation Services, i ett mejl till TT.

Källa:TT-DI.SE