Flygplanstillverkaren Airbus har tre olika designskisser som just nu utvecklas för att möjliggöra klimatneutrala kommersialiserade flygplan med vätgas som primär energikälla, framgår av ett pressmeddelande.
Airbus har för avsikt att ha ett flygplan med nollutsläpp på marknaden senast 2035, och det är ”troligt” att vätgas är en del av flygets framtid, skriver bolaget.
”Jag är av övertygelsen att vätgasen – både som syntetiskt bränsle och som primär kraftkälla för flyget – har bäst potential att sänka luftfartens klimatavtryck”, fortsätter vd Guillaume Faury.
De olika designskisserna visar upp både konventionella flygplansmodeller liknande de som funnits i luften sedan passagerarflygets barndom samt plan av modernare snitt där flygplanskroppen består av en V-formad vinge.
”Vi är mitt inne i ett historiskt ögonblick för hela den kommersiella flygsektorn och vi planerar ta en ledande roll i omställningen mot grönt flygande. Det är vår viktigaste omställning någonsin”, säger vd Guillaume Faury i pressmeddelandet.
Två av Airbus största ägare, Frankrikes och Tysklands regeringar, har lanserat stödpaket ämnade att stöpa om Europas ekonomi och energisystem i en hållbar omställning på vägen upp ur coronakrisen. Stödpaketen innehåller öronmärkta belopp till stöd för vätgasutvecklingen. För Frankrikes del handlar det om 2,4 miljarder euro i stöd till vätgasindustrin under åren 2021-2022.
Den franske transportministern Jean-Baptiste Djebbari gjorde ingen hemlighet av regeringens agenda i en tv-intervju med LCI TV på måndagen.
”Vätgasen är den bästa tänkbara lösningen på flygskamstrenden”, sade han.
När vätgas förbränns i en bränslecell är vatten och värme de enda restprodukterna. Bränslets utsläppsrisk föreligger i stället i framställningen av vätgasen, som tillkommer genom elektrolys.
Elektrolysen måste ske i en elektrolysör som drivs av grön energi, alltså sådan som är utvunnen ur vatten-, vind- eller solkraft. Flera nordiska bolag har positionerat sig i sektorn och Danmark har gått i bräschen med statliga satsningar på så kallade vätgasöar, där vind- och solkraft ska möjliggöra produktion av bränslet.
Källa:nyhetsbryrån direkt
