Samtidigt visar en dansk mätning att den som kryssar orsakar upp till tre gånger så mycket utsläpp av koldioxid som den som sätter sig på ett flygplan.

Flera av de stora resebolagen annonserar ut kryssningarna som flytande nöjesfält — men under ytan gömmer sig en annan bild, enligt en ny mätning.

Ett danskt konsultföretag för marin verksamhet, HOK Marineconsult, har tagit fram siffror som visar att en kryssningsbåt orsakar upp till tre gånger så mycket koldioxidutsläpp per passagerare och kilometer som ett flygplan. Resultaten bygger på genomsnittliga utsläpp från 157 kryssningsfartyg i olika storlekar.

Enligt Hans Otto Kristensen, som ligger bakom mätningen, utgår siffrorna från oljeförbrukning och hastigheter som rederierna själva har rapporterat in fram till 2014, men som han anser är representativa än i dag.

”Jag blev själv förvånad över att nivåerna var så pass höga. Kryssningsfartygen har nästan levt sitt eget liv och få har egentligen brytt sig om deras utsläpp av koldioxid. Det är ett gammalt problem, men det är först på senare tid som branschen har börjat ta tag i det”, säger Kristensen till TT.

Han säger att utsläppen har med själva transporten på vatten att göra. Det går inte ”att flytta på ett lyxhotell ute till havs utan att det går åt stora resurser”, påpekar han.

”Det låter banalt, men det är i grunden det som orsakar den höga energiförbrukningen. Det är också därför ett snabbare fartyg förbrukar mer energi per transportenhet.”

Kryssningar blir samtidigt allt mer populära. I fjol kryssade 26 miljoner människor världen över – nästan en fördubbling sedan 2009, enligt Cruise Lines International Association. Även i Sverige är trenden tydlig. Stockholms hamnar, den största destinationen för kryssningstrafik i landet, fick besök av 619.000 passagerare – rekordmånga – under årets kryssningssäsong.

”Det är en fantastisk utveckling och en fantastisk produkt. Som jag ser det är det klimatsmart med kryssningar eftersom man är många på samma enhet och vi i Östersjöområdet ligger steget före för att bli ännu miljövänligare”, säger Stefan Scheja, kryssningsansvarig vid Stockholms hamnar.

I Östersjöområdet får fartygsbränslet bestå av som mest 0,1 viktprocent svaveldioxid. Internationellt ligger gränsen på 3,5 procent, vilket ska sänkas till 0,5 om två år.

Men det är långt ifrån alltid som regelverken följs, enligt Johan Mellqvist, biträdande professor i optisk fjärranalys vid Chalmers tekniska högskola. Ett fartyg som fuskar med utsläppen kan enligt honom spara miljontals kronor per resa. Hans forskning visar att ungefär var tionde fartyg på internationella vatten fuskar med kraven.

”Även om man räknar bort svaveldioxid är det stora energimängder som går åt. Sedan får det lokala konsekvenser. Titta bara på Venedig till exempel, dit många kryssningar åker och som har förstört luften i halva staden. Det är stora problem det rör sig om”, säger Johan Mellqvist.

Experterna är dock inte överens om fartygens miljöpåverkan. Kryssningar skiljer sig från andra transportmedel i det att själva färdsättet är ändamålet — medan en flygresa i regel följs av en semestervistelse där den resande kan belasta miljön på andra sätt.

”Åker man ett stort kryssningsfartyg är det ganska många ton som ska transportera en människa. Om ett sådant fartyg är halvtomt blir det stor klimatbelastning. Jag tror att folk generellt är mindre medvetna om kryssningarnas miljöpåverkan då man i dagsläget inte har tillräckligt med statistiska underlag”, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Hans Otto Kristensen har jobbat med fartyg i nästan 40 år. Han betonar att han inte vill smutskasta kryssningsbranschen som sådan, och att det finns större miljöbovar.

”Det ska sägas att kryssningsutsläppen utgör en liten del av allt koldioxidutsläpp till havs. Men jag vill att klimatdebatten ska baseras på fakta. Och jag måste säga att kryssningarnas utsläpp är höga, precis som utsläppen från flygplan är höga”, säger han.

Källa:TT