Vårt sug efter flygresor har ökat, men ligger långtifrån nivåerna innan pandemin. En effekt av tunnare plånbok, omvärldsoro – eller att många ser flyget som miljöboven nummer ett?

Vintermörker och slask. En charterresa till Kanarieöarna eller annat soldränkt ställe har länge varit drömmen för många svenskar så här års. Frågan är om det är på väg att ändras.

Under 2022 flög totalt 25,3 miljoner passagerare till och från de svenska flygplatserna, enligt statistik från Transportstyrelsen. Det är betydligt fler än under covid-åren, men samtidigt bara 67 procent av nivåerna 2019, innan pandemin satte stopp för mångas resande.

Fjolårets flygdipp kan till viss del bero på att pandemin ännu påverkade våra resvanor. Men en rad andra faktorer spelar troligen in även, och det är svårt att veta vad som påverkar mest, enligt Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

”Det finns ett starkt samband mellan hushållens ekonomi och resandet, men intressant nog såg vi redan 2018 en avmattning av efterfrågan, särskilt på inrikes flygresor. Så det handlar inte bara om en effekt av krig och pandemi och annat elände, utan det kan även bero på förändrat beteende där både digitala vanor och klimatskäl kan spela in”, säger Simon Posluk.

Oavsett orsak tycks siffrorna vara del av ett trendbrott. Länge pekade vårt flygande stadigt uppåt: Åren 1990–2017 ökade svenskarnas flygande med i drygt 3 procent per år, mätt som antal flygkilometer. 

Inrikesflygandet har dock legat på samma nivå 1997–2007 medan utrikesflyget vuxit. Men 2017 hände något. År 2017-2019 minskade svenskarnas flygande till andra länder med mellan 5 och 10 procent – en ”markant minskning”, enligt en rapport gjord av bland andra Jörgen Larsson, forskare inriktad på flyg och hållbar konsumtion vid Chalmers tekniska högskola.

Viljan att semestra mer klimatvänligt tros vara en viktig orsak, enligt rapporten, som pekar på att debatten om flygskam drog i gång 2016 och satte ljuset på flygets klimatpåverkan.

Även om debatten falnat tror Jörgen Larsson fortfarande att hänsyn till klimatet bidrar till flygets minskade popularitet. Han hänvisar bland annat till Naturvårdsverkets återkommande undersökning på området. På frågan ”Har du gjort något i ditt vardagsliv för att minska din klimatpåverkan under de senaste två åren när det gäller ditt val av semesterresor?” har andelen som svarat ”ja” ökat från 37 procent 2015, till 62 procent 2021.

”Även om det alltid finns en diskrepans mellan vad folk säger och vad folk gör, så kan man anta att en stadig ökning över tid avseende vad man säger också har en påverkan på beteendet”, säger Jörgen Larsson. 

När det gäller tjänsteresor är det desto tydligare att nya digitala mötesvanor bidragit till att färre tagit flyget, framhåller han.

”Många organisationer har resepolicies som begränsar flygandet, både av klimatskäl och för att videomöten blir billigare. Många tror att tjänsteresandet aldrig kommer tillbaka till samma nivåer.”

Det är också vad Transportstyrelsens prognos för 2022–2028 pekar på: Tjänsteresorna med flyg ser inte ut att nå pre-pandemiska nivåer igen.

Totalt sett under 2023 spås vi visserligen flyga mer än i fjol, men uppsvinget efter pandemin ser ut att mattas av. Främst till följd av omvärldsoro och lågkonjunktur, enligt Transportstyrelsen.

Men, på sikt väntas svenskarna flyga mer utomlands igen enligt myndighetens prognos, och 2028 kan vi vara tillbaka på samma nivåer som innan pandemin. Däremot verkar vi inte få tillbaka samma sug efter att ta flyget inom landets gränser som innan pandemin – 2028 väntas en av fyra passagerare skippa inrikesflyget jämfört med 2019. 

Även om många faktorer spelar in, så är det troligt att en delförklaring till det minskade flygandet handlar om en normförändring. Det anser Maria Wolrath Söderberg, retorikforskare vid Södertorns högskola, som studerat varför vissa slutar att flyga. Hon tycker att den allmänna debatten ofta ger sken av att vi flyger ”som galningar” efter pandemin, vilket ger en vilseledande bild att vi är oförmögna att ställa om:

”Minskningen speglar en normförändring som är mycket tydlig i samtal och sociala medier. Det är särskilt intressant med tanke på att vi möter få andra exempel på tydliga beteendeförändringar för klimatets skull.”

Källa:TT-DI.SE