Fler besökte släkt och vänner och de som accepterade myndigheternas råd var mer nöjda med semestern än de som inte gjorde det. Det är några av slutsatserna i den rapport där John Magnus Roos, lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, utforskat hur svenskarnas sommarsemestrande förändrades till följd av covid 19-pandemin.
Under pandemisommaren 2020 minskade antalet fritidsresor i Sverige jämfört med 2019. Det svenska folket reste mindre för nöjen och kultur och mer för att bryta vardagsrutinen. Motivet att uppleva nya saker och utveckla sig själv minskade.
– Under pandemin har det skett en återgång till mer grundläggande motiv som avkoppling och att byta miljö från hemmet. Det har i större utsträckning handlat om att bryta vardagstristessen, snarare än att uppleva nya saker, säger John Magnus Roos.
Besök hos släkt och vänner var den aktivitet som flest svenskar ägnade sig åt under sommaren 2020. Svenskarna valde också i högre utsträckning än tidigare att sova över hos sin släkt och sina vänner framför andra boendeformer som att ta in på hotell.
Personlighet spelar roll för nöjdhet
Rapporten visar även att personlighet spelade roll för hur nöjda svenskarna var med semestern 2020. Hög acceptans för myndigheternas råd och rekommendationer, litet behov av att planera sin semester och att inte vara särskilt orolig för covid-19 var tre faktorer som hade en positiv inverkan på upplevelsen av semestern. Även resans längd spelade roll. Ju längre från hemmet svenskarna kom, desto nöjdare blev de med semestern. Men det som spelade störst roll för hur nöjda de semestrande svenskarna var handlade om tiden de var hemifrån. Ju längre tid de var på resande fot, desto mer tillfreds var de med ledigheten. Detta är något som går emot tidigare forskning som visar att det är resans höjdpunkt som är avgörande för hur mycket lycka resan genererar, snarare än varaktigheten.
– Ytterligare en extra dag på stranden när vi redan legat där i sju dagar genererar normalt ingen ytterligare lycka. Under pandemin tycks dock varaktigheten av resans längd ha en avgörande betydelse för hur mycket lycka den bidrar med. Det kan bero på att resemotiven ändrades under pandemin, från spänning och action till att bryta vardagen och komma bort, säger John Magnus Roos.
Utlandssemestrande känsliga för socialt anseende
I vanliga fall reser svenska folket mycket utomlands men 2020 minskade dessa resor drastiskt. Vilka var då de personer som ändå åkte utomlands? Utöver ung ålder, hög inkomst och utbildning kännetecknas de av tre socialpsykologiska faktorer.
– För det första är de mindre ängsliga och mer stresståliga än övriga svenskar. Både generellt och när det gäller oro att insjukna i covid-19. För det andra är de mer egocentriska, vilket innebär att de bryr sig mer om sig själva än andra. För det tredje är de känsliga för socialt anseende, hur andra betraktar deras resande. Om myndigheterna hade velat minska resandet hade de med fördel kunnat spela mer på resenärernas skam relaterat till att sprida covid-19, säger John Magnus Roos.
Utlandssemestern kommer att återupptas
Utifrån intervjuer med personer som stannade hemma men som vanligtvis reser utomlands framgår det att utlandssemestrandet kommer att återupptas. Det är framförallt restriktionerna som hindrat det svenska folket från utlandssemestern. John Magnus Roos menar att det är troligt att de svenskar som brukade resa utomlands före pandemin återgår till detta i takt med att restriktionerna avtar.
– Isoleringen har upplevts som negativ och saknaden efter vänner som bor utomlands, upplevelser och tropisk värme är stor. Temat anpassning är träffsäkert för det som många personer upplevt. Ju bättre en person anpassat sig till covid-19, desto mer tillfreds tycks hen varit med sommarledigheten 2020. Trots många positiva upplevelser med att stanna i Sverige är slutsatserna att utlandssemestern kommer att återupptas om möjlighet ges, säger John Magnus Roos
Om rapporten
Rapporten är skriven av John Magnus Roos, lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde och forskare vid Centrum för konsumtionsforskning vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Rapporten är utgiven av Centrum för turism vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Studien finansierades av Mistra Sustainable Consumption och Centrum för Turism vid Göteborgs universitet.
